Minnet är inte alltid så långt. Den pågående värmeböljan känns nästan evighetslång, ändå är det inte så många veckor sedan det muttrades över den vårvärme som lyste med sin frånvaro. 6 maj, alltså knappt en månad tillbaka, gjorde jag ett skogsjobb och det var inte många grader varmt på morgonen. Fram på förmiddagen började dessutom ett kallt regn strila ner och jag kunde huttrande konstatera att oljerocken läckte som ett såll.
Det var då det. Nu knorrar vi, läs jag, över tryckande värme och torka. Men i morse överraskade termometern med att visa endast 8 plus. Välbehövligt med lite svalka, tycker jag som föredrar årets svalare delar. Fast lika infrusen som kvisten på bilden behöver jag inte vara för att trivas.
Kommentera