Det lilla smidiga Super-Multi-Coated Takumar 1,8/55 från 1971 visade sig vara ett riktigt fint normalobjektiv när jag monterade det på ett Canonhus. Men när jag tittade mig omkring på nätet fick jag lära mig att denna normal, tillsammans med flera andra Pentaxobjektiv från tiden, faktiskt avger en viss radioaktiv strålning. Pentax var inte ensam syndare på den här punkten. Kodak ska ha varit först redan i slutet av 1940-talet att använda det radioaktiva grundämnet torium i vissa linselement. Bland annat kom många av Kodaks konsumentkameror att innehålla glas med torium. Många optiktillverkare använde konceptet i vissa objektiv och vad jag förstår upphörde användningen av radioaktiva linser under 1970-talet.
Skälet till att tillsätta torium ska ha varit att det förenklade korrigering av bildfältskrökning och färgfransning. Min gamla Pentaxnormal är också bra korrigerad på dessa punkter. Optik med toriumlinser får en viss gulbrun slöjning som i varierande grad är synlig om man tittar genom gluggen mot en ljuskälla. Mina toriumobjektiv, det gäller även samma normal i sitt sista M42-utförande som slutade tillverkas 1975, har en mycket svag slöjning som jag tidigare aldrig lagt märke till. På nätet finns mycket kraftigare exempel att beskåda.
För att åskådliggöra toriumslöjan i Super-Multi-Coated Takumar 1,8/55 underexponerades bildexemplet tre steg. 55 överst och underst som jämförelse SMC Takumar 2,8/105 som inte innehåller någon toriumlins.
Hur höga strålningsnivåer handlar det om? Jag mätte mina samtliga M42-objektiv, samt även ett dussin Pentaxgluggar med bajonettfattning som köptes 1978. Utöver båda nämnda 55 mm avgav inga övriga objektiv någon strålning.
För att åter hänvisa till uppgifter på nätet finns där mätexempel som ligger betydligt högre än vad jag kunde mäta fram. Bilden ovan visar mitt högsta värde, 3,12 Micro Sievert/timme. Såg en vederhäftig uppgift som anger att en timmes flygtid på 39 000 fots höjd utsätter passagerarna för 5 Micro Sievert/timme. Efter vad jag fått fram är strålningsnivån som mina Pentaxobjektiv avger sannolikt tämligen harmlös men det finns förstås ingen anledning att använda objektiv som avger strålning även om dosen är låg.
På Super-Multi-Coated Takumar 1,8/55 är det något av de bakre linselementen som avger radioaktivitet. Från som mest 3,12 Micro Sievert/tim sjunker värdet till 0,4 Micro Sievert/tim när objektivet flyttas en decimeter från mätaren. Mätt mot frontlinsen, eller utmed objektivets sidor, är strålningsnivån som mest 0,5 Micro Sievert/tim. Det finns åsikter på nätet som pekar mot att radioaktiva objektiv skulle kunna slöja film eller resultera i vita prickar på en digital bild. När jag mäter mot ridåslutaren i Spotmatichuset uppgår strålningen till 0,53 Micro Sievert/tim. Den naturliga bakgrundstrålningen var vid mättillfället 0,21 Micro Sievert/tim. I vilken mån ett så lågt strålningsvärde som 0,53 tusendels Sievert/tim kan störa en digital sensor har jag ingen kompetens att bedöma.
Så blev resultatet av min radiakmätning. Sammanfattningsvis ska objektiv förstås inte av avge någon radioaktivitet ens i ytterst små mängder, enligt min mening. Om du är osäker på om dina gamla objektiv kan tänkas innehålla torium, så titta genom objektivet efter eventuell toriumslöjning.
Lämna ett svar